Gladhammarslederna, röd led

Från Lunds by utgår de tre Gladhammarslederna, som sammanlagt är cirka 28 km. Den röda leden är en historisk led till Gladhammars ödegruvor, den blå och den gröna leden är naturvandringar med historiska inslag.

Den röda leden går från parkeringsplatsen i Lunds by över ån och upp mot Käringryggens gruvor. Gruvbrytningen startade tidigt med att bryta järnmalm, men kopparhalten var för hög och fram till andra hälften av 1700-talet bröts i stället koppar. Då hittades kobolt och Gladhammarsgruvorna blev Sveriges största fyndighet av koboltmalm, som användes inom glas- och färgindustrin. Påträffade träkilar som använts vid brytningen har kunnat dateras till 1100-talet. Provtagningar av sjösediment har visat att metallhalterna i sedimenten ökade redan omkring år 750 och visar att gruvverksamheten kan ha varit i drift redan då. Gruvorna kan därmed vara några av de äldsta i landet.

Här finns ett stort antal gruvhål fördelade på tre fält. Det äldsta och största är Holländarefältet, som ligger högst uppe på berget. De andra är Ryssgruve–Sohlbergsfälten. Alla är inhägnade med säkerhetsstängsel. Stora mängder slagg- och skrotstenshögar har funnits i området. All gammal slagg och varp har nu omhändertagits av miljöskäl och området sanerades under 2010-2011 av Västerviks kommun med bidrag och stöd från Länsstyrelsen i Kalmar län och Naturvårdsverket. Vid rastplatsen som finns uppe vid gruvområdet finns utförlig beskrivning med bilder av saneringsarbetet. Här finns en av de äldsta industrimiljöerna i Kalmar län.

Går man en bit på Tjustleden ned mot Tjursbosjön ser man resterna av öppningen till stollgången ”Sancte Pehrs nyckel” som drevs in i berget på 1760-talet. Stollgången är nu igengjuten för att hindra utläckande av tungmetaller från gruvan. På vägen upp från sjön ses den enda kvarvarande arbetarbostaden. Leden går sedan tillbaka till Lunds by.